28 Sep- Tackkorten
Nu är snart alla tackkorten färdiga. Efter allt som hänt på sistone bestämde jag mig för att ändra på form och utseénde på dom eftersom jag halkat efter flera veckor med det mesta så nöjer jag mig med att göra det enkelt för mig.
Är trots denna enkelhet nöjd med hur korten blev. Vilket foto vi valde inuti och text komemr vid senare tillfälle, eftersom flera av de som vi skickar till kikar in här vill jag inte avslöja nåt i förhand mer än utsidorna ;-)
Sjukskrivningens sista dag idag, på måndag bär det av på VFU (praktik), får se hur allt går..återstår o se på tisdag på läkarbesöket!
Helgen blir lugn, ska måla alla väggarna vita *love white* sen ska jag försöka få ihop ett kort, ska på "kaaas" (kalas) som max säger.
De sista Max är helt inne på nu är att han vill handla.. han tjatar både morgon o kväll om att han ska "hanla sött" ( handla kött). Kul att det inte är godis han ska handla iallafall :-D
25 sep- effektiv vilodag!
Idag har varit en vilodag för o ta igen mig sen igår då jag var ute och gick länge. Det behövdes, både dagen igår och vilodagen idag! O mer passande än ösregn på en vilodag kan det ju inte bli.
Så idag satte jag fart med tack korten till bröllopet så de kommer ut. Och jo jag blev nästintill klar KONSTIGT nog. Det var trots allt 70 stycken som skulle göras, hade väntat mig detta skulle ta mig minst 2 veckor haha..
Så nära detta var klart belönade jag mig själv med att göra ett kort jag tänkt göra sen vi kom hem från bröllopsresan! Träffade på ett så trevligt par därnere som vi pratade mycket med och de tyckte det var så synd att de inte hade tidning så de kunde se vår bröllopsbild. Så därav gjorde jag ett kort och tackade för trevligt sällskap + satte dit en bild då. :-)
( var tvungen o sudda ut vad vi skrev eftersom detta är personligt och avslöjar både de ena och andra om vad som finns i min mage) ;-)
24 sep- Middagsbjudning
Var bjudna på middag hos våra kära "exgrannar" Em o Karl, och fick ihop en liten Alladin hjärtan förpackning eftermiddagen till ära.
Inga konstigheter utan hur enkel som helst.. har såå mycket idéer men dom kommer inte ut?
Vart o shoppat av my beloved friend Linda på Tiimari idag när jag väl orkat ut på mina skakiga ben! Resultat av vad jag fann där kommer senare ;-)
22 sep- Smålandsposten idag :)
Efter resa och allt ståhej här som inte var räknat med tog de lite längre tid o få in det i tidningen, men nu är det med :-D
Och såhär blev resultatet för er som inte har tidningen!
20 sep- Nytt utseénde..
Som ni ser är de lite nytt utseénde på bloggen! Den får förbli så tills jag orkar ta tag o scrappa en ny skylt irl. :)
Dagarna rullar på här hemma, helt otroligt vad kroppen tar stryk av att ligga i strängt sängläge en vecka. En vecka kvar av sjukskrivningen lite drygt, och som de känns nu så fattar jag inte hur jag ska orka komma tillbaka om redan en vecka. Iofs får se om jag kommer tillbaka då.
Nytt UL och läkartid den 2 oktober då återstår det att se om jag blir mer sjukskriven eller inte.. bm trodde jag skulle bli sjukskriven tills det är mer säkra veckor för bebis att bestämma sig komma.
Igår hämtade jag o mormor Max tidigare från dagis och han fick leka med mormor en hel eftermiddag, snacka om uppskattat! Han som den senaste månaden bara vart helt insnöad på att han ska se "Fiiiim" helst Madagaskar eller bambi.
Fick en bild på honom igår med kameran som jag fastnade för..
Han är helt otrolig just nu, finns inte ett ord han inte säger FÖRUTOM sitt eget namn! O ordvariationerna är helt underbara som exempelvis " gå upp = gupp " " gå ut= gutt" haha..
Lite nya bärbuskar på baksidan har kommit dit, tack kära mor! :-D
17 sep- Ringrostig?
Känner mig ringrostig vad gäller scrap just nu. Inte scrappat sen innan bröllopet o det är ju ett tag sen nu.
Kände iallafall idag på min första sjukskrivelsedag att jag ville göra nåt avslappnande så efter att ha tagit ner så mkt jag vågade bära från min scraphörna däruppe ( får inte gå i trappor ) så försökte jag få ihop lite småkort som jag ska skicka till de underbara vänner som besökte mig på lasarettet då jag låg där.
Så jag vet att några av er är här inne o kikar..men ni vet ju inte vilket ni kommer få iallafall ;-)
Passade på att leka lite med vår nya kamera. Fick en riktigt schysst Canon Eos system digital i bröllopspresent. O jag är redan förälskad i den!
16 sep- Har en liten hemlighet
Nu har jag vart hemma ett par dagar och det känns bra. Är väl fortfarande livrädd för att gå nåt längre än nödvändigaste sakerna hemma osv..men det tar sig. Musklerna som fortfarande är helt obefintliga borde snart göra sig påminda om att de finns.
Jag kommer nog vara rädd och orolig ända tills bebis är ute allt pga av detta. Är nu sjukskriven 2 veckor till en början, sen får vi se hur det går.
*** HEMLIGHET***
Just för detta som hänt med vattenavgången såhär tidigt och det var på väg att gå åt skogen riktigt så bestämde vi oss för att vi skulle ta reda på vad det var som väntade därinne i magen. I normala fall som med Max tog vi inte reda på detta pga av att vi ville ha spänningen. Nu är spänningen knappast i fokus på vilket kön det är utan närmare bestämt om allt går bra. Blir ju förmodligen en bebis 2007 istället för 2008. Sålänge allt går bra spelar inget annat någon roll!
Så nu VET vi vad vi väntar.. o Max vet ;-) Kommer inom kort avslöja vad det är vi väntar..först vill vi njuta med närmaste släkten med vad det är som kommas skall. :-D
Bild tagen ikväll, går in i vecka 23 på tisdag..nån som gissar på vad jag har i magen? ;-)
************************************
Tusen tack syster för all shopping åt mig i götet! Kunde ju inte följa med för allt krångel nu...trist men sant. Men jag fick så mkt fina grejor hem ändå. HELNÖJD! *bra o ha syster med samma smak*
14 sep- free to go!
Efter två dagars otroligt nervösa o tunga steg där jag i stort sett bara orkat ta mig till toaletten är jag nu "free to go" ska bli så skönt att få komma hem!!
Idag väcktes jag ur min sköna sömn av operationsbelysning och 3 sprutor. Måste säga att de är inte så smidiga på de där med o ta blodprover..sticker fel o gräver i min stackars arm.
Iallafall kom läkaren i fm o sa att jag fick åka hem ota de LUGNT, absolut inte lyfta o knappt gå i trappor. Men guud va skönt o komma hem.
Fick gå på ul igen också..såg bra ut, normalt mkt vatten igen hos bebis. Älskade lilla bebis!
Bär nu på världens hemlighet tillsammans med min fina man..kanske avslöjas den här tids nog..men änsålänge ska vi mysa o njuta av den hemma i lugn och ro ;-)
/ Penni- going home to husband and son that i love more than anything else
12 sep- mobilisering
Vill börja med att tacka för alla gulliga inlägg och framförallt alla som vart här och besökt mig!
Nu har jag legat här i sängen utan att få gå ur den sen i torsdags.. änsålänge inget mer vatten som läckt och enligt UL verkar de fyllt på sig också. Känns bra! Hoppet stiger iallafall.
Men idag är dagen D, idag är det mobilisering, ska få sitta upp och kanske ( förhoppningsvis) gå på toa själv. Samtidigt som kroppen velat och skrikit desperat efter att få gå upp i en vecka nu så är jag livrädd för det. Finns inga garantier för nåt och kanske vore de bäst o ligga här 10 veckor till utan att röra på sig för att sedan få kejsarsnitt o få en bebis född i vecka 32?
Kanske de lugnaste alternativet, men jag vill HEM, hem till min nyblivna man och framför allt min son som jag bara hann vara nära i knappt ett dygn nu under en 3 veckorsperiod. Han förstår inte varför mamma ligger här.. :-(
Behöver jag säga mer än att jag längtar hem nåt fruktansvärt!?
Alla tummar o tår för att det håller sig idag och bebis stannar i magen!
10 sep- tunga händelser..
Logiskt sett borde detta inlägg innehålla fullt med härliga bilder från vår honeymoon! Och visst finns bilderna..i MASSOR!! Det har varit två helt underbara veckor med fullt av sol, bad, sevärdheter och givetvis tonvis av romantik ;-)
Kommer så småningom att lägga upp lite bilder..
Efter att ha fått leva i vår underbara kärleks o bröllopsbubbla såhär länge trodde jag att nåt aldrig mer skulle kunna gå emot oss.
Så mycket inspiration och lust jag hade nu efter allt underbart, kunde knappt bärga mig till o få sätta igång med vardagen..
I skrivande stund ligger jag tyvärr på lasarettet, inlagd och får inte resa på mig. Dagen efter vi kommit hem hände något jag aldrig tänkt kunde hända som nu.. Som ni vet väntar vi en liten redan högt älskad liten bebis i januari. Eftersom jag kännt av bebis redan sen v 7 känns det som jag känner krabaten innan och utan. Jag älskar henne/honom mer än man nånsin kan ana och längtar nåt enormt till januari.
Men..så hände det som inte får hända. Jag är i vecka 21..dvs halvvägs!! Och i torsdags eftermiddag gick vattnet. Inte bara att det rann vatten överallt..även allt mitt hopp och den starka längtan rann av mig. Tankarna snurrade, jag - så rädd att jag knappt vågade andas.
Sen dess har jag legat i en säng på lasarettet, får inte göra NÅT själv.. Bebis lever än sålänge och jag känner rörelser hela tiden. Första beskeden jag fick var att det bara är o avvakta men att jag skulle vara medveten om att det var större chans att jag ska få föda min älskade bebis icke levande.. Nu verkar vattnet slutat rinna och den senaste läkaren sa att det var 75% chans att allt kommer gå vägen.
Det här är det tyngsta jag vart med om, det finns inget som skulle sätta så hårda spår som att förlora bebis, trots jag aldrig träffat den.
Har jag tur blir jag liggande en vecka och hålet i hinnorna växer ihop..i värre fall kan man bli liggande..
Imorgon återstår nya tester, sen får vi se vad som händer..oavsett vad känns det mesta tungt just nu, ingen lust till något.
Återkommer om det händer nåt nytt..och till dess kan jag inget annat göra än att ligga här o försöka njuta av bebis rörelser i magen, man vet aldrig om det är dom sista. Det här skulle hänta för 10 veckor sen.. Inte nu!
